I fredags kväll fick jag ett sådant sug efter att gå på Moderna muséet här i Moskva -Mmoma. På lördagsmorgonen vaknar jag och slår på radion på Echo Moskvy som jag brukar. Helgens museummagasin har just börjat - och idag skall de tala om Alexandra Exter-utställningen på Mmoma! Jag skrattar till och ruskar på huvudet, vilket sammanträffande. Sedan bläddrar jag igenom Passport, en engelskspråkig tidning för exilcommunityt i Moskva - och är då inte månadens utställning just Exter? Det är då om inte förr som jag förstår att jag har ett sjätte sinne för kultur och vad som är värt att se... ...
Mmomas huvudbyggnad ligger på Petrovka i korsningen mot Strastnoj boulevard (M. Pusjkinskaja eller Tjechovskaja), men muséet har ett par filialer däribland den utmärkta på Ermolevskij vid Patriarkdammen. Mmoma kan dessutom skryta med att de har den trevligaste personalen; hjälpsam, pratsam, leende och lättsam. Det gäller alla från damen i kassan till muséevärden som sitter och vaktar salen. Har man inte lust att gå runt inomhus finns en lite mindre, men icke desto mindre trevlig, skulpturpark på innergården. En större skulprutpark hittar du utanför Nya Tretjakovmuseumet på Krymskij val.
Alexandra Exter var en av avantgardisterna jämte Kazimir Malevitj och Ljubov Popova i början av 1900-talet. Rysk konst under denna tid är den absoulta guldåldern i konsthistorien enligt min mening. Det tycks som att inga andra vågade bryta mot normerna, skala av, färglägga och uppfinna motiven på nytt och allt detta tillsammans med litteraturen. Utställningen belyser främst hennes design av scenkläder och scenografi för pjäser som sattes upp på Moskvas teatrar. Det är otroligt intressant att dessa modeller, målade i futurisktisk-kubistisk stil är menade att sys upp med sina böljande, fyrkantiga former.
Exter målade i en romantisk anda med exotiska motiv, såsom illustrationer i persiska sagoböcker. Andra motiv är hämtade från Shakespear och antiken - allt med en speciell kubistisk touch. Utställningen rekommenderas varmt till dem som har vägarna förbi - och den är absolut värd en omväg.
