Kuskovo

Godset Kuskovo tilldelades fältmarsalk Sheremetjevo som slogd mot svenskarna vid Poltava (han har också gett namn åt en av Moskvas flygplatser) av Peter den Store. Sommarresidenset ligger idag i anslutning till tunnelbanan nästan längs ut i sydöstlig riktning vid metron Rjazanskij Prospekt. Men i slutet av 1700-talet var det ett sommarresidens långt ifrån staden.

Runt om godset ligger Kuskovo skogen som är en stor park med upptrampade leriga stigar med söndagslediga människor som passar på att grilla ute i naturen.

Godset är dock förvånandsvärt dåligt underhållet. I Ryssland brukar man annars prioritera bort genuinitet till förmån för en skinande fasad. Ryssarna fortsätter med sina Potjomkinkulisser. Man målar hellre staketen varje år istället för att välja en mer hållbar lösning. För omväxlingens skull är det skönt att se Kuskovo med sin flagnande färg och rostiga gångjärn.

En liten skivaffär på hörnet

Alldeles vid Metron Trubnaja och innan Petrovskij Boulevarden ligger denna lilla trevliga film/bok/skivaffär "Den nya konsten". Trevlig, hjälpsam personal, välorganiserat med ett alternativt utbud av musik och film. Påminner om gamla goda Dolores i Göteborg.

Jag har gått förbi affären ett par gånger men aldrig gått in. Men så slog det mig att jag verkligen borde passa på att köpa rysk musik nu när jag är här - det är ju omöjligt att få tag på det på Spotify och mina dagar av nedladdad musik är sedan länge över.

Fångad i flykten

Utställningen med Alexander Dejneka på Nya Tretjakovgalleriet lider mot sitt slut. Dejneka var en mycket uppskattad och betydande figur i rysk modernism. Han föddes i den ryska staden Kursk 1899 och dog i Moskva 1969. Utställningen på Nya Tretjakov visar ett brett spektrum av hans bilder och skulpturer.

Dejneka känns ärketypisk för hans målningar och skulpturer föreställande vältränade, atletiska idrottsmän. Den Sovjetiska drömmen. Sovjet satsade enormt på sina idrottare - och än idag är ryssarna kända för att träna hårt och har många framstående idrottare inom flera sporter (säkert var det just därför det blev ett sånt ramaskri i Ryssland när ryssarna floppade i vinterOS nu senast.)

Förutom skulptur och måleri har Dejneka smyckat Majakovskijtunnelbanestationen i Moskva med sina mosaiker. Även dessa med sportmotiv och lyckliga människor.

Bredden i Tretjakovsutställningen visar också, överraskande nog, krigsmålningar. Blodiga slag, förhörsruma och den enskilda människans tragiska öde i kriget.

En del visade också hans mer klassiska motiv, självporträtt och porträtt. En intressant kontrast uppenbarade sig mellan hans porträttering av kvinnorna i Paris och de hemmavid. En parisiansk kvinna sitter välklädd och avslappnad i en kaféstol. I tavlan bredvid arbetar de sovjetiska kvinnorna på ett bygge iklädda säckvävsfärgade oformliga klänningar med skärp i i midjan

Dejneka t.o.m. 23 maj

Nya Tretjakovsgalleriet

Krymskyj Val

M. Park Kultury, Oktjaberskaja

Segerdagen

I söndags 9 maj var det 65 år sedan Det stora fosterländska kriget tog slut för ryssarna. I år var det största pådraget någonsin för att fira jubiléet. Snart finns det inga veteraner vid liv längre som kan stoltsera på Röda Torget.

Själv såg jag paraden från bron bakom Vasilijkatedralen på Röda Torget. Veckan innan såg jag pansarvagnarna som var med i paraden vid en övning. På Segerdagen var dock första gången jag såg militärplanen flyga över torget.

Dagarna innan, eller till och med flera veckan innan delades det ut segerdagsband. De är orangea- och svartrandiga - Helgonet Georgs färger. Varje bil, minibuss, handväska och håruppsättning tycks prydas av detta band. För fem år sedan presenterades bandet av den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti och har nu blivit en tradition.

Här kommer ett par bilder från firandet:

En mycket liten brandsläckare på en mycket stor lastbil med mycket stora missiler

Det började med att helikoptrarna kom

Par efter par med dessa formationer flög över oss

Final

Moskvas årliga fotobiennal

Bakom den nedlagda chokladfabriken Krasnyj oktjabr, Röd oktober, ligger Bröderna Lumiers Centrum för fotografi. Det består av två utställningssalar och ett bibliotek där man kan sätta sig och titta i fotoböcker och tidningar.

Runt om i hela Moskva pågår en fotobiennal. Vilka utställningar som pågår varierar - en del har hållt på sedan i mars, medan andra öppnar först nu.

Ikoner 1960 1980 heter denna utställning. De flesta av bilderna föreställer ryska filmstjärnor, regissörer och nationalsymboler såsom Jurij Gagarin.

Här nedan en bild på skådespelaren och regissören Nikita Michalkov (mannen med mustaschen känd bl.a. för filmen Brända av solen) i sin ungdom. Personligen lade jag speciellt märke till hans Fred Perry-tröja - de fanns troligtvis inte att köpa hemma i Ryssland under 70-talet.

Porträtten är avslappnade. Många är tagna under filminspelningar när Ikonen är i sitt esse - precis som Kasparov under en schackturnering:

Jurij Gagarin:

Flygplansingenjören Andrej Tupolev i ett Tupolev - 144 plan:

Hundarna Belka och Strelka kommer tillbaka efter en färd i rymden:

Anatolij Karpov briljerar:

Det är en mycket intressant utställning som ger många ryska historiska personer ett ansikte. Bilderna tål också att betraktas utan att vara införstådd i rysk populär- och samtidskultur.

4 mars - 19 maj

Tsentr fotografii imeni bratiev Ljomier

Bolotnaja naberezjnaja 3/1

Kristus är uppstånden - sannerligen uppstånden

Påskafton och påskmässa i Danilovklostret i Moskva. Ett par bilder tagna med mobilkameran.

Solen sken över alla kyrkor (kyrka vid Tretjakovgalleriet)

Under dagen kommer folk för att få sina kulitj (en sockerkaksliknande rund glaserad kaka med russin i) och annan mat välsignad.

Bord ställs upp och prästerna går i omgångar runt bordet och välsignar maten med heligt vatten de har förberett i templet i mitten.

Påskmässan varar från 11 på kvällen och hela natten. Lite innan midnatt går prästerna i procession runt kyrkan och kommer tillbaka med orden "Kristus är uppstånden" och mässbesökarna svarar "Kristus är uppstånden - sannerligen uppstånden!"

Alla får inte plats i kyrkan. En del får stå i dörren. I alla kyrkor runt om i stan står gamla tanter i flera timmar, uppfyllda av högtiden och sina böner. Andra tittar in i kyrkan under en kortare tid och många sätter sig efter ett tag på bänkarna utanför.

Just vid Danilovskijklostret finns två kyrkor. En mindre och en större. Båda höll mässa samtidigt, och över hela klostergården ljuder mässan från högtalare uppsatta utanför kyrkorna.

Kören är professionell och dirigenten håller titt som tätt upp stämgaffeln mot örat. Två körer står på varsin sida av altaret där ett par präster och en biskop står med ryggen mot församlingen och mässar med uppåtstigande tonfall. Körerna avlöser mässandet med sina klangfulla, flerstämmiga psalmer. Och så håller det på i timmar.

I den tätt packade kyrkan böjer sig mässbesökarna fram och bugar samtidigt som de gör korstecknet på givna signaler. En del gör det långsamt och eftertänksamt, andra flera gånger, snabbt och intensivt, efter varandra. Alla vet också när de skall svara prästen med "Christus Voskresen" - Kristus är uppstånden.

Dagen efter i tunnelbanerulltrappan ger oss högtalarutroparen ett Christos voskresen efter alla förmaningar om att ta det lugnt i rulltrappan och att inte lämna sina väskor utom synhåll.

Tillbaka i Moskva

nu är jag i Moskva. Jag kommer fortsätta skriva här, men det som mer handlar om det dagliga livet hamnar här: http://stunderimoskva.blogspot.com